Roligt att åka bil

Familjen har nu varit på turné ett par dagar. Eller tja turné 0ch turné vi har varit ett par dagar hemma i Linköping. Skönt med lite space tycker Sofia, roligt att åka bil tycker Liam.

Regnbågsfamiljen tycker att det räcker med så väldigt mycket värme nu. Det blir liksom lite jobbigt för en liten plutt som Liam. Men det är skönt, fast lite trångt, att bada i diskhon. Snart dags att inviga den nyinköpta badbaljan. Vi har nämligen hunnit med en tur till IKEA och barnfamiljshoppat lite. Det känns bra för mig att vi kan bo här också alla tre.

Och under punkten övrigt kan man reflektera över om det är så bra för husfriden med systemkamera. Sofia tycker inte lika mycket om att vara med på kort som jag tycker att det är att ta kort... Hon fastnar däremot och är helt galet snygg!

Bad, shopping och babybjörn

Snart är den här dagen, som varit full av nya erfarenheter, till ända.

Det är rätt mysigt med liten lägenhet ibland (tycker jag, inte Sofia...), men när hela lägenheten ligger i söderläge och det är sol och varmt ute blir det också helt galet varmt inne. För en liten krabat, ja för stora krabater också för den delen, kan det vara skönt att ta ett bad då. Idag var första gången jag badade honom. Det var uppskattat med ett dopp, för både Liam och mig, men vi reagerade lite olika. Han slutade gråta och jag började. Hmm, har visst blivit lite blödig...

Vi har också hunnit med en shoppingtur på Globen. Vi letade efter en sån där "min första bok" att sätta in foton och skriva en massa i. Det gick så där. Vi stötte på ett regnbågsfamiljsproblem... I alla böcker ska man ju fylla i någon form av släktträd och i alla står det mamma och pappa. Så ser ju inte vår familj ut. Det skulle kanske vara en affärsidé att börja med produkter som riktar sig mot regnbågsfamiljer.

Dagen avslutades i Täby hos familjen Larsson/Bergström. Då blev det vattenkrig med de små ligisterna i familjen, 2 och 6 år gamla. Jag vet inte riktigt om det var de eller jag som hade roligast, men det var ju så länge sen man fick ha vattenkrig. Vi provade också att vända på Liam i babybjörnen så att han tittade framåt, det uppskattades. Men vi drog två lärdommar; vi måste höja upp honom lite så att han inte ser ut som en liten rumpnisse som sticker upp näsan över kanten och vi behöver ha ett dreggelskydd... Jag undrar hur det kommer att bli när han får tänder...

Under punkten övrigt ska jag inte prata om kyrkorna på Öland utan meddela att jag har blivit med systemkamera. Så nu ska här banne mig dokumenteras regnbågsfamilj.

Blåöga ändrar fokus

Jag tänker så här; mitt liv har ändrat fokus och därför känns det rätt naturligt att bloggen gör det också. Blue Eyed Ulrika kommer nu att bli ett ställe där jag skriver om hur det är att vara en del i en regnbågsfamilj. Världens bästa regnbågsfamilj om du frågar mig. Självklart kan det hända att jag slänger in ett och annat inlägg om annat också.

Lillgrabben har nu hunnit bli två och en halv månad och jag gör mitt bästa för att lära känna min nya familj. Det är annorlunda än vad mitt liv varit tidigare. Det känns till exempel inte lika viktigt att det står Fred Perry på skorna (även fast jag råkade köpa två par härom dagen) längre. Ett skratt och ett leende från Liam kan göra dagen. Då gör det inte så mycket att han kräks på mina nya kläder...

Och för övrigt har jag shoppat en kettlebell idag och kört väl valda delar av Sugar Daddy på stranden i Gålö. Och jag behöver inte stå i vassen... ;)

Lillebror blir stor

Hmm, ja jag får väl erkänna att jag är inte 23 år längre... Skit också. :P Idag tar min pyttelilla lillebror studenten. Grattis Andreas! Lite tråkigt är det allt att inte kunna vara med och fira hans dag. Men Sofia och Liam är i alla fall där. Och jag har till och med kunnat lyssna på webradion när han blev intervjuad i morse (ca kl 08:25). Han är inte riktigt klok min bror...

Lillebror, om du läser det här så finns det en racervolvo i Linköping. Den har sett sina bästa dagar men är din om du vill...

Blåöga räknar ner

Okej, sorry! Jag vet att jag är dålig på att blogga, förlåt förlåt förlåt...

Jag är fortfarande på stora sjöhavet och det börjar så smått att bli dags att summera den här resan (Honey, I'm coming home!). Jag vet inte riktigt om det ska klassas som a) en saffarikryssning b) ett träningsläger eller möjligen c) en insats för världen.

a) Blåöga är barnsligt förtjust i djur... Så att få se valar, delfiner, sköldpaddor, flygfiskar, rockor, kameler och en massa ödlor i sin rätta miljö har varit riktigt häftigt!

b) Blåöga börjar att bli rätt fit och det är skönt! Tack Linda och Magnus. Snart är 95 dagar avklarade på den här skutan och vi kommer nog att landa på mellan 10 och 15 vilodagar från fysen. Det både syns och känns! Idag var det dags för slutprov på fysen, bänkpress, teoriprov, crossfit och adrenalin som sprutade ut ur öronen. På funktionärerna också så att de glömde räkna. Men jag är riktigt nöjd med resultatet.

c) Okej, mellan all safari, träning och pauser i hamn har vi gjort lite nytta också. Eskort av fartyg med humanitär hjälp, spaning efter pirater och hjälp till flyktingar som smugglas från Somalia (läs mer på Försvarsmaktens hemsida).

Så okej det kanske blir a, b OCH c... Och så har jag ju lärt mig en massa om marinen och framförallt lärt känna en massa nya människor. Och Palmquist, jag lovar att jag i alla fall ska försöka att bli bättre på att blogga...

Update

Här kommer en update från stora sjöhavet. Vi har hunnit gå i hamn i både Mombasa och Seychellerna. Lågtrycken snurrar åt andra hållet här, men inte vattnet när man drar ur proppen i vasken (fråga VaktC röd...). Skönt med fast mark under fötterna. Rätt tufft att ta in alla skiftande intryck. Det jag uppskattar mest med Seychellerna är att man som blond kvinna kan gå på byn utan att folk stirrar på en och gör ljud efter en. Man kan välja själv vilken affär man ska gå in i och kolla på grejer där utan att folk drar i en.

Ute till sjöss har vi letat pirater och eskorterat fartyg från WFP (World Food Program) med mat till somalierna. Inte så actionfyllt men viktigt.

Hemma växer Liam så att det knakar. Räknar ner dagarna tills jag kommer hem till min familj, snart!


Träningen börjar ge resultat... Och nu har vi gått in i en ny fas, deffen. Inget snask och fight the white. Måste ju bli snygg tills man kommer hem.


Förutom att spå väder praoar jag ibland som helikoptermek. Det gillade i alla fall indierna på fartyget bakom...

LIAM

En vecka till är avklarad och jag har hunnit se delfiner, snorklat i korallrev och träffat ÖB men skit i det! Nu är han här, mannen i mitt liv... I onsdags kom vår lilla Liam. Jag är inte alls partisk när jag säger att han är världens sötaste grabb! Och han har världens duktigaste mamma (ja, den hemma i Sverige förstås).