tisdag 29 januari 2008
Tips från coachen
Learn by doing... En dålig kombination om man vill ha lite luuugn och ro är att ge en tonåring rödvin till maten och sedan kaffe och en Redbull-vodka till efterrätt... Snacka om speedad. :D But me like!
måndag 28 januari 2008
Dags för studentbal i Linköping igen.
Snart är det dags för studentbal i Linköping igen. Eller tja det är ju ett tag kvar men i lokaltidningen var det idag ett reportage om att de börjat träna redan. Jag drar mig till minnes för tre år sedan då Anders Ljungstedts gymnasium här i Linköping fick Stockholm Prides homofobipris för att de hindrat två lesbiska elever att gå på balen tillsammans. Studentbalen här i Linköping är tydligen nått rätt stort som jag har förstått det. Släkt och familj bjuds in för att titta på när studenterna dansar. Det brukar visst vara runt 3500 i publiken. Man kan nu ställa sig frågan vem balen är till för? Är den till för ALLA studenter oavsett sexuell läggning eller är den till för släkt och familj som "vill se när en kille och en tjej dansar tillsammans" (ja det är faktiskt ett citat...)??? Hur känns det för ett ungt homosexuellt par i detta fallet? Väljer de att inte gå på balen alls?
Hjälp! Ulrika kanske får prostatacancer...
På aftonbladet.se står det listat vad som innehåller transfetter och att transfetter fördubblar risken för prostatacancer. I de här grejerna finns det transfetter enligt Aftonbladet:
- pommes frites
- pajer och piroger
- feta kondisbitar, som chokladbollar
- småkakor och kex
- godis
- snacks.
I helgen har Ulrika ätit pommes frites, en chokladboll, godis och chips. Betyder det att jag löper dubbelt så stor risk att få prostatacancer nu? :P
- pommes frites
- pajer och piroger
- feta kondisbitar, som chokladbollar
- småkakor och kex
- godis
- snacks.
I helgen har Ulrika ätit pommes frites, en chokladboll, godis och chips. Betyder det att jag löper dubbelt så stor risk att få prostatacancer nu? :P
onsdag 23 januari 2008
Det sitter i generna...
Okej... För er som tycker att jag är lite knäpp ibland så kommer förklaringen här. Det sitter i generna...
Mamma iförd dödskallemask och morotsmössa (Ja, det finns faktiskt de som spontanköper tre burkar soppa för att få en mössa som ser ut som en morot!)
Mamma leker fågelhund. Gick sedan ner på alla fyra och anföll en stackars oskyldig halmgris...
Mamma iförd dödskallemask och morotsmössa (Ja, det finns faktiskt de som spontanköper tre burkar soppa för att få en mössa som ser ut som en morot!)
Mamma leker fågelhund. Gick sedan ner på alla fyra och anföll en stackars oskyldig halmgris...
Hatbrott
Blåöga har lyssnat på radio igen. Denna gång på P3. Hörde på nyheterna där att de på Stockholmspolisens hatbrottsjour tror att fler HBT-personer skull anmäla hatbrott de blivit utsatta för om det fanns möjlighet att vara anonym. De berättade på nyheterna om att en man som är åtalad för mord på två homosexuella män uttnyttjat internet för att få och sprida kontakter. Genast drar jag paralleller till den lista med namn på HBT-personer som för några år sedan publicerades på internet med budskapet att de på listan borde dö. Så jag håller helt klart med representanten från hatbrottsjouren att lagstiftningen borde ändras för att ge hatbrottsoffer och vittnen möjlighet att vara anonyma. Det skulle ge dem en större trygghet och därmed ett lägre mörkertal vad gäller hatbrott.
måndag 21 januari 2008
Könsneutralt äktenskap - vad är problemet?
Jag lyssnade på radio på väg till jobbet i morse. På nyheterna sa de att 7 av 10 av den svenska befolkningen är för könsneutralt äktenskap och att av riksdagspartierna är det endast kd (nähä) som är emot. Jag ser faktiskt inte vad som är problemet då! Läste dessutom på aftonbladet.se härom veckan om Christine och Elisabeht som väntat i 8 år på att gifta sig för att de väntar på en lagstiftning som "är värdig". Det finns dessutom massor av mationer liggande i riksdagen som föreslår könsneutralt äktenskap. Vad är det som tar så lång tid??? Varför är det så svårt att fatta det enda rätta beslutet?
tisdag 15 januari 2008
Men jag berättar ju inte att jag är heterosexuell
Detta är en berättelse om tjej (låt oss kalla henne Ulrika) och en rekryteringspsykolog (låt oss kalla honom psykologen). Det kommer fram hos psykologen att Ulrika jobbar mycket med HBT-frågor och är öppen homosexuell på jobbet. Psykologen rynkar lite på pannan.
Psykologen: "Men vad, går du runt på jobbet och berättar att du är homosexuell? Jag berättar inte att jag är heterosexuell."
Ulrika: "Gör du inte? Jag ser att du har ring på fingret och gissar att du är gift och har fru?"
Psykologen: "Ja, det stämmer."
Ulrika: "Jag gissar också att det händer att du berättar på jobbet vad du och din fru gjort i helgen eller så?"
Psykologen:" Ja, det gör jag ju."
Ulrika: "Ja, då har du ju berättat att du är heterosexuell (eller kanske bi-)."
Psykologen: "Ja, just ja. Det har jag inte tänkt på."
Ulrika: "Nä, just det."
Vad vill jag säga med detta? Jo, att vara öppen som homosexuell handlar om så mycket mer än att gå omkring och säga just att "jag är homosexuell". Det handlar om att kunna vara sig själv och kunna delta i diskussionerna vid t ex fikabordet. Jag tror att alla blir en bättre medarbetare, eller överhuvudtaget mår bättre, av att kunna vara just sig själv och inte behöva lägga energi på att dölja sitt sanna jag.
Fint besök på jobbet
Middag med jobbarkompisarna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)