Gymnasie eller inte?

Det debatteras ju en hel del nu om huruvida det ska krävas att ha gått gymnasiet eller inte för de som ska bli soldater. Johanne Hildebrandt tycker till exempel att det inte ska krävas det (läs hennes kolumn på svd.se). Jag tycker att hon till del har helt rätt. Jag håller till exempel med om att det som soldat krävs styrka, uthållighet, mod och ett stabilt psyke, något som man inte kan läsa sig till. Det man däremot kan läsa sig till är en högre allmänbildning.

För en bra soldat är det viktigt att ha goda kunskaper om till exempel omvärlden. Jag menar därför att det är viktigt att våra blivande soldater till exempel läser mer samhällskunskap än det som ges i grundskolan. Jag tycker inte att det är att exkludera delar av samhället, jag tycker att det ger våra soldater bättre förutsättningar. Självklart är det viktigt att soldaterna får högre lön, 16000 är pinsamt löjligt! Skärpning Försvarsmakten!

Vill lägga till också att jag anser att det inte enbart är en fråga om kunskap heller utan även om status! För att det ska vara hög status (vilket det borde vara) att vara soldat bör de ha gått gymnasiet (och så var det det där med lönen...).

Op " Jag vill inte stå i vassen i sommar"

Måndag idag efter en galet mysig helg med finaste <3. Sitter på jobbet och försöker motivera ögonen att hålla sig öppna. Det går sådär bra... Det är helt galet härligt att vara så kär som jag är, men det börjar sätta sina spår (vin och choklad är farligt gott).

Idag inleds därför operation "Jag vill inte stå i vassen i sommar". Bygger upp lite extra motivation genom att glutta lite på Desi's blogg. Satan vad fit människan är!!! Tycker att det är extra roligt att hon bytt tävlingsteam och nu huserar med karl (som också är galet fit) som gjort träningsprogrammet jag körde i Italien i somras och tänkte hoppa på nu igen. Tack Joachim Bartoll! Du vet inte vem jag är och jag vet egentligen inte vem du är, men jag gillar ditt program Dax att växa stenhårt!

Så idag blir det först ett mängdpass på löpbandet (det är ju lite för chilly ute) och sen dax att växa och ge överkroppen en omgång... För jag vill inte stå i vassen i sommar!

Uppsnappat på HBTs Styrelseinternat

På styrelseinternatet i Malmö i helgen hade vi massor med intressanta diskussioner. Men jag vill börja med att dela med mig av ett antal citat som i alla fall jag tyckte var roliga.

Under en diskussion talades om normen, den vita heterosexuella mannen "som inte har några funktionshinder annat än att de är män"...

Eller "Man är inte riktigt goda vänner innan man har supit ihop 7-8 gånger och har ett antal hållhakar på varandra".

How about "Läkaren sa att jag har ett blåsljud på hjärtat, det tyckte jag lät jättegulligt och så men det var visst inge bra".

Jag kommer hädanefter att försöka att inte prata om de vita heterosexuella männen utan om "de vita straighta snubbarna".

New life - same blog

Blåöga tänkte ge sig på ett nytt försök igen. Mycket har hänt och jag behöver inte längre känna mig censurerad på min blogg. Jag fick ett sms av en av grabbarna på jobbet som jag inte sett på länge då han varit i Staterna och lärt sig flyga Svarthök... Han undrade hur det var med mig och vad som hänt sen sist. Svaret blev något i stil med "Det har aldrig varit bättre med mig. Men sen sist har jag varit i Italien och jobbat, jag har förlovat mig och blivit dumpad. Jag har träffat en ny tjej som är helt underbar..." Och nu skulle man väl kunna lägga till att jag är på g att flytta till Uppsala och bli sambo. :) Tyvärr träffar jag inte mannen i mitt liv så mycket som jag skulle vilja göra men jag hoppas att det ska lösa sig så småningom. Jag tänker på honom jämt och saknar honom varje dag!

Just nu sitter jag på ett tåg på väg ner till Malmö för styrelseinternat med HBT-Sossarna. Det ska bli riktigt intressant och skoj att träffa en massa gamla kändisar. Jag har däremot lite dåligt samvete för att vi i Östergötland minst sagt håller så lågt tempo, men tänkte använda helgen till att börja ändra på det. Kan ju vara passande med en nystart såväl för HBT socialdemokrater i Östergötland som för partiet i stort nu när vi äntligen fått en ny partiledare. Ska bli mycket spännande! Jag är ju som sagt på väg att bli Uppsalabo igen så det kanske är läge att dra igång ett HBT-S Uppsala???

Under punkten övrigt (som fortfarande inte kommer att handla om öländska kyrkor) vill jag påpeka att Ford Galaxy är en stor bil som passar ypperligt när man har en stor familj...

Tillbaka i Stockholm

Regnbågsfamiljen är hemma i Stockholm igen. Vi har hunnit med en massa olika grejer, hälsa på en massa folk som till exempel Annas lille grabb som bara var tre veckor men nästan lika stor som Liam. Vi har åkt på lite utflykter och hunnit vara på BVC för att få lite vaccin. Det är gratis och frivilligt att ge sitt barn vaccin, men jag undrar egentligen varför. Inte varför det är gratis, men finns det någon som tackar nej till att ge sitt barn vaccin? Jag skulle vilja höra bra argument till att inte göra det. Vad händer om man väljer att inte låta sitt barn få vaccin och det sedan blir sjuk i någon av sjukdomarna det skulle ha varit vaccinerat emot?

Vår lillgrabb börjar bli stor nu, med lite assistans av att filten tog slut har han vänt sig över till mage. Han pratar massor och gillar, som ni ser, att lyssna på sagor.

Nu väntar en fullspäckad vecka eftersom det äntligen är Stockholm Pride. Happy Pride everyone!

Vart är min grupp då?

Som nybliven förälder känns det viktigt att kunna ventilera tankar och funderingar med andra nyblivna föräldrar. Därför är det ju jättebra att det finns olika föräldragrupper. Innan Liten var född gick vi i en föräldragrupp med andra blivande regnbågsfamiljer, jättebra tycker jag. Nu efteråt finns det en hel uppsjö med olika föräldragrupper, till exempel ensamma-mammor-grupp, men det är ju inte vi, mammagrupper, men där pratar de om hur det känns efter förlossningen och hur det är att amma och så. Jag har ingen aning om något sådant. Det finns också en massa pappagrupper, där pappor kan prata om hur de känner, men jag är ingen pappa. Regnbågsgrupper är väl det som stämmer bäst för mig, men det är liksom inte riktigt rätt ändå. De andra i de grupperna har ju planerat att skaffa barnet tillsammans. Vart finns gruppen för oss som har glidit in från sidan på en räkmacka???

Vaddå duktig???

Jag har funderat på en sak. Jag gör det själv, men varför säger man hela tiden att ett barn är duktigt? Till exempel när han rapar, det är bra att han gör det men är han verkligen duktig när han gör det? Eller när han bajsar? Samma sak där, det är jättebra att han gör det så att han inte får magknip, mer är det så duktigt att bajsa egentligen. Det är ju en medfödd kroppsfunktion. Som sagt jag säger det själv, men varför gör man det?

Roligt att åka bil

Familjen har nu varit på turné ett par dagar. Eller tja turné 0ch turné vi har varit ett par dagar hemma i Linköping. Skönt med lite space tycker Sofia, roligt att åka bil tycker Liam.

Regnbågsfamiljen tycker att det räcker med så väldigt mycket värme nu. Det blir liksom lite jobbigt för en liten plutt som Liam. Men det är skönt, fast lite trångt, att bada i diskhon. Snart dags att inviga den nyinköpta badbaljan. Vi har nämligen hunnit med en tur till IKEA och barnfamiljshoppat lite. Det känns bra för mig att vi kan bo här också alla tre.

Och under punkten övrigt kan man reflektera över om det är så bra för husfriden med systemkamera. Sofia tycker inte lika mycket om att vara med på kort som jag tycker att det är att ta kort... Hon fastnar däremot och är helt galet snygg!

Bad, shopping och babybjörn

Snart är den här dagen, som varit full av nya erfarenheter, till ända.

Det är rätt mysigt med liten lägenhet ibland (tycker jag, inte Sofia...), men när hela lägenheten ligger i söderläge och det är sol och varmt ute blir det också helt galet varmt inne. För en liten krabat, ja för stora krabater också för den delen, kan det vara skönt att ta ett bad då. Idag var första gången jag badade honom. Det var uppskattat med ett dopp, för både Liam och mig, men vi reagerade lite olika. Han slutade gråta och jag började. Hmm, har visst blivit lite blödig...

Vi har också hunnit med en shoppingtur på Globen. Vi letade efter en sån där "min första bok" att sätta in foton och skriva en massa i. Det gick så där. Vi stötte på ett regnbågsfamiljsproblem... I alla böcker ska man ju fylla i någon form av släktträd och i alla står det mamma och pappa. Så ser ju inte vår familj ut. Det skulle kanske vara en affärsidé att börja med produkter som riktar sig mot regnbågsfamiljer.

Dagen avslutades i Täby hos familjen Larsson/Bergström. Då blev det vattenkrig med de små ligisterna i familjen, 2 och 6 år gamla. Jag vet inte riktigt om det var de eller jag som hade roligast, men det var ju så länge sen man fick ha vattenkrig. Vi provade också att vända på Liam i babybjörnen så att han tittade framåt, det uppskattades. Men vi drog två lärdommar; vi måste höja upp honom lite så att han inte ser ut som en liten rumpnisse som sticker upp näsan över kanten och vi behöver ha ett dreggelskydd... Jag undrar hur det kommer att bli när han får tänder...

Under punkten övrigt ska jag inte prata om kyrkorna på Öland utan meddela att jag har blivit med systemkamera. Så nu ska här banne mig dokumenteras regnbågsfamilj.

Blåöga ändrar fokus

Jag tänker så här; mitt liv har ändrat fokus och därför känns det rätt naturligt att bloggen gör det också. Blue Eyed Ulrika kommer nu att bli ett ställe där jag skriver om hur det är att vara en del i en regnbågsfamilj. Världens bästa regnbågsfamilj om du frågar mig. Självklart kan det hända att jag slänger in ett och annat inlägg om annat också.

Lillgrabben har nu hunnit bli två och en halv månad och jag gör mitt bästa för att lära känna min nya familj. Det är annorlunda än vad mitt liv varit tidigare. Det känns till exempel inte lika viktigt att det står Fred Perry på skorna (även fast jag råkade köpa två par härom dagen) längre. Ett skratt och ett leende från Liam kan göra dagen. Då gör det inte så mycket att han kräks på mina nya kläder...

Och för övrigt har jag shoppat en kettlebell idag och kört väl valda delar av Sugar Daddy på stranden i Gålö. Och jag behöver inte stå i vassen... ;)

Lillebror blir stor

Hmm, ja jag får väl erkänna att jag är inte 23 år längre... Skit också. :P Idag tar min pyttelilla lillebror studenten. Grattis Andreas! Lite tråkigt är det allt att inte kunna vara med och fira hans dag. Men Sofia och Liam är i alla fall där. Och jag har till och med kunnat lyssna på webradion när han blev intervjuad i morse (ca kl 08:25). Han är inte riktigt klok min bror...

Lillebror, om du läser det här så finns det en racervolvo i Linköping. Den har sett sina bästa dagar men är din om du vill...

Blåöga räknar ner

Okej, sorry! Jag vet att jag är dålig på att blogga, förlåt förlåt förlåt...

Jag är fortfarande på stora sjöhavet och det börjar så smått att bli dags att summera den här resan (Honey, I'm coming home!). Jag vet inte riktigt om det ska klassas som a) en saffarikryssning b) ett träningsläger eller möjligen c) en insats för världen.

a) Blåöga är barnsligt förtjust i djur... Så att få se valar, delfiner, sköldpaddor, flygfiskar, rockor, kameler och en massa ödlor i sin rätta miljö har varit riktigt häftigt!

b) Blåöga börjar att bli rätt fit och det är skönt! Tack Linda och Magnus. Snart är 95 dagar avklarade på den här skutan och vi kommer nog att landa på mellan 10 och 15 vilodagar från fysen. Det både syns och känns! Idag var det dags för slutprov på fysen, bänkpress, teoriprov, crossfit och adrenalin som sprutade ut ur öronen. På funktionärerna också så att de glömde räkna. Men jag är riktigt nöjd med resultatet.

c) Okej, mellan all safari, träning och pauser i hamn har vi gjort lite nytta också. Eskort av fartyg med humanitär hjälp, spaning efter pirater och hjälp till flyktingar som smugglas från Somalia (läs mer på Försvarsmaktens hemsida).

Så okej det kanske blir a, b OCH c... Och så har jag ju lärt mig en massa om marinen och framförallt lärt känna en massa nya människor. Och Palmquist, jag lovar att jag i alla fall ska försöka att bli bättre på att blogga...

Update

Här kommer en update från stora sjöhavet. Vi har hunnit gå i hamn i både Mombasa och Seychellerna. Lågtrycken snurrar åt andra hållet här, men inte vattnet när man drar ur proppen i vasken (fråga VaktC röd...). Skönt med fast mark under fötterna. Rätt tufft att ta in alla skiftande intryck. Det jag uppskattar mest med Seychellerna är att man som blond kvinna kan gå på byn utan att folk stirrar på en och gör ljud efter en. Man kan välja själv vilken affär man ska gå in i och kolla på grejer där utan att folk drar i en.

Ute till sjöss har vi letat pirater och eskorterat fartyg från WFP (World Food Program) med mat till somalierna. Inte så actionfyllt men viktigt.

Hemma växer Liam så att det knakar. Räknar ner dagarna tills jag kommer hem till min familj, snart!


Träningen börjar ge resultat... Och nu har vi gått in i en ny fas, deffen. Inget snask och fight the white. Måste ju bli snygg tills man kommer hem.


Förutom att spå väder praoar jag ibland som helikoptermek. Det gillade i alla fall indierna på fartyget bakom...

LIAM

En vecka till är avklarad och jag har hunnit se delfiner, snorklat i korallrev och träffat ÖB men skit i det! Nu är han här, mannen i mitt liv... I onsdags kom vår lilla Liam. Jag är inte alls partisk när jag säger att han är världens sötaste grabb! Och han har världens duktigaste mamma (ja, den hemma i Sverige förstås).

Fripassagerare på skutan

Adenviken bjuder på sol, värme och fukt. Men börjar så smått vänja mig vid det nu, även fast jag mestadels av tiden jobbar inne i ac-miljö. Igår hade vi en fripassagerare på båten, en liten pippi som valde att vakta våra livflottar. Snällt av den tycker jag.

Idag har jag och L varit på studiebesök i 12:e kanon. Vi fick prova köra lite. Coolt! Vi var som barn på julafton! Tack VtB! Tydligen så går det nåt lopp hemma i Svedala som heter typ Run for water. Loppet är 6 km, just för att det i snitt är så långt som en afrikansk kvinna går efter vatten varje dag. Vi är inte sämre här på båten så det blev 37 varv runt på däck och sen dricka en massa vatten... Varmt men skoj.

Lördag på GOA

När vi ligger till kaj bunkras det för fullt med drivmedel och mat. På onsdagar är det dags för den viktigaste bunkringen, lördagsgodisbunkringen i markan! Jag tycker att jag och L har lyckats rätt bra den här veckan...

Som det har stått i en massa medier (t ex Försvarsmaktens hemsida) så är vi nu operativa och puttrar runt på stora sjöhavet för att eskortera fartyg och skydda dem mot pirater. So far har iaf inte jag sett en enda pirat, har spanat efter träben och lappar för ögonen, men icke. En himla massa handelsfartyg har jag dock sett, det ena större än det andra.

Annars börjar det så smått kännas att man har varit instängd på en båt i drygt en månad, finns liksom inte direkt tid och plats för att vara för sig själv och fundera. Men vi gör det bästa av saken.



Det är varmt här... Efter ett löppass på kajen sist vi var i Djibouti. Liten är med!

I'm back

Har tagit en paus från bloggen ett tag, men nu är jag back on track igen. Vi är framme i operationsområdet men är inte operativa ännu. Har hunnit med två dagar i Djibouti. Vilket ställe... Det tuggades khat i höger- och vänstervarv och folket bara hängde längs vägarna. Vissa rishögar eller bara en jordplätt kunde vara en hel familjs hem. Man uppskattar verkligen det man har hemma. Var inte ut på byn något, räknar med ett till hamnstopp i Djib och hinna med det då. En av två dagar hade vi permis, den spenderades vid poolen på Sheraton (låter finare än vad det var...). Skönt att få koppla av ett tag, det blir rätt långa arbetsdagar på den här jollen.

Dag två i Djib var tjänst med besök på den franska flygbasen. Ett pass i helikoptern. Nyttigt och nice. Såg en massa jättesköldpaddor och en stor rocka. Ja, och en massa fartyg så klart. Vi blev också överflugna av en rote franska Mirage. Coolt... Resten av helikoptergänget är ombord nu, himla trevligt att få träffa grabbsen igen.

Ingen bebis har kommit hemma än...

Allemansbad

Igår fanns det möjlighet till allemansbad i Röda havet. Prognosen sa 26 grader i vattnet så jag sa ja... Hopp i från styrbords minport. Röda havet är jäkligt salt... Och vad gäller bilden så sa PT M att man kunde bli lite pluffsig av kreatinet men jag förstod inte att det skulle bli så mycket och så fort.

Skärtorsdagsmässa

Påsk firas även här ombord, även om det kanske inte är på samma sätt som hemma. Men vi kanske ska rita påskkort, klä ut oss och gå och knacka på i hytterna. Eller så inte... Igår kväll hade vi i alla fall skärtorsdagsmässa på helikopterdäck. Bagarna hade bakat bröd, så det blev nattvard också. Det var himla trevligt, även om jag inte direkt är djupt religiös. Men som en mycket vis man sa "I skyttegravarna finns det inga ateister...".

...och nej det var inget aprilskämt med flygfisken! Jag har dock delfiner kvar på min checklista...

Flygfisk: check

Det är ju värsta zooresan jag är iväg på. Stod ute på bryggvingen för att ta en nypa luft och prata lite med utkiken. Då hoppade, flög eller vad de nu gör, ett litet stim flygfiskar förbi. Det har jag aldrig sett tidigare, inte ens i fångenskap. Rätt skoj.

Annars känns det att det börjar dra ihop sig (på flera sätt...). Vi har haft en maxtemperatur idag på ca 32 grader och det är riktigt fuktigt i luften. Nattemperaturen går inte under 20 grader längre. Och solen tar rätt bra...

Det blir riktigt mycket jobb, men jag klagar inte. Det är skoj. Eller som chefen skämtade vid matbordet "Det blir högre i tak om man går på knäna...". Jag har hunnit få lite lyx idag också, vi har en massagebänk ombord.

Tänker på familjen...